A. U. Isberg, Bidrag till Malmö stads historia IIb, sid. 155
Jacob Nielsen omnämnes första gången år 1518 och då som guldsmed. Han bodde vid den tiden på den "2:den fiæringh" och troligen i samma gård som å r 1527, eller den, som låg på nordöstra hörnet af qvarteret med nuvarande namnet Svanen. År 1524 var Jacob Nielsen rådman och underskref såsom sådan stadens hyllningsbref till Fredrik I. Året derefter blef han jemte guldsmeden Peder Svensen "verge och forstander" för S. Jörgens kapell och redovisade d. 28 oktober 1529 för kapellets inkomster och utgifter under de senast förflutna 4 åren.
Jacob Nielsen afled i slutet af året 1548 eller början af det följande, efterlemnande enka och en dotter. Enkans namn var Anne, dotterns Mette. - Mette var vid sin faders död gift med handlanden Hans Pofvelsen Fectil och hade med honom 3 barn, hvilka vid nämnda tid ännu voro små. År 1552, då Hans Pofvelsen befann sig i stor penningeförlägenhet och räddadesw endast genom Jörgen Kocks, sin faders och sin svärmoders mellankomst, hade något skifte efter "Jacob guldsmed" ännu icke blifvit hållet, och var detta äfven förhållandet, då Hans Pofvelssen tvenne år därefter, nemligen omkring midten af året 1554, afled. Men då inskredo de af magistraten tillsatta förmyndarne för Hans Pofvelsens enka och hennes här förut nämndabarn, och "Anne Jacob guldsmeds" måste redan samma år i oktober beqväma sig till en uppgörelse efter sin aflidne man; dock finner man, att hon vid samma tillfälle försäkrat sig orubbad besittning af boet under sin återstående lifstid. Denna senare blef emellertid icke lång, ty redan året därefter afled hon, och hennes efterlemnade ganska betydliga förmögenhet gick i arf till hennes dotter och dotterbarn.
Jacob guldsmeds här förut nämnda hufvudgård hörde vid reformationstidens början till ett af altarne i S. Petri kyrka, och var den penningeinkomst, som nämnda altare hade af densamma, 5 mark årligen. Dessa 5 mark utgingo af gården äfven efter reformationen - numera såsom jordskyld - och intill år 1547, då Jacob guldsmed genom erläggande till Malmö stad af en bestämd penningesumma för all framtid befriade gården från nämnda afgift. I de följande årens räkenskaper för altar och kapellgodsen omnämnes också gården såsom fri egendom och i de för året 1549 sålunda: "Enn gaard sönndenn adelgadenn, wppa thet nordveste hiörnne vid byess strede, som löber vestenn for sancti Peders Kircke och Anne Jacob guldsmids haffuer, 5 marc", och - i anledning af gårdens friköpande från jordskylden - med denna anmärkning "for:ne 5 marc scall stadenn wtgiiffue indtill thet kommer vederlaug forre".
Gården, hvars hufvudbyggnad var ett 3-våningshus och låg med norra gafveln mot Adelgatan, upptog östra delen af tomten 348, andel af I, i qvarteret. - Gatan utmed gårdens östra sida kallades i den tiden "Jacob guldsmeds strede".
- ca 1548
